En fondrobot är ett digitalt system som gör olika typer av investeringar åt dig genom att använda avancerade algoritmer. För dig som investerar är det hela dock inte särskilt avancerat – du behöver faktiskt inte ha några kunskaper om hur aktiemarknaden fungerar alls eller vända dig till banken för att få råd. Roboten sköter allt åt dig och är en helt neutral rådgivare.
Så hur fungerar det egentligen?
Det hela är väldigt enkelt – när du börjar spara med en fondrobot får du först svara på ett par frågor om dina sparmål. Det kan vara frågor om:
- Vad du sparar till
- Om du vill spara på lång eller kort sikt
- Hur stort sparkapital du ska börja med och vad ditt månadssparande kommer att vara
- Hur hög risk du är villig att ta
Baserat på de svar du lämnar kommer fondroboten att ge dig förslag på hur dina pengar ska förvaltas för att bäst motsvara dina behov och förväntningar. Detta gör den med hjälp av artificiell intelligens (AI). Därefter sköter fondroboten sparandet åt dig, helt automatiskt. Du kan förstås alltid justera dina sparmål i efterhand om du skulle vilja det.
Investeringarna sker vanligtvis genom ISK
När du använder en fondrobot har du vanligtvis ditt fondinnehav på ett så kallat investeringssparkonto (ISK). Detta har flera fördelar:
- Skatten är oftast lägre och dras automatiskt
- Du behöver inte deklarera dina vinster, försäljning och så vidare
Läs mer om skatt på ISK hos Skatteverket.
Det finns olika typer av sparrobotar
Idag finns det olika typer av sparrobotar som passar bra för olika typer av sparanden:
- Fondrobotar: Investerar enbart i fonder, vilket ofta anses vara en säkrare form av investering, särskilt på lång sikt.
- Aktierobot: Dessa robotar brukar också kallas investeringsrobotar och här sker investeringarna främst i aktier.
- Fondandelsfonder: En fond som investerar i andra fonder. Dessa brukar också kallas fond-i-fonder.
Fondrobotarnas avgifter
Eftersom investeringar via en fondrobot är automatiserade kräver de inte samma administration som manuella investeringar via exempelvis en bank. Det gör det möjligt att hålla nere utgifterna, vilket generellt sett leder till låga avgifter.
När du använder en fondrobot behöver du betala en förvaltningsavgift som täcker kostnaderna för hanteringen av din investeringsportfölj. Storleken på förvaltningsavgiften varierar, men ligger oftast någonstans omkring 0,25 procent per år på din investerade summa.
Varje fond du investerar i har också en förvaltningsavgift, och i vissa fall kan du också behöva betala en transaktionsavgift. Det innebär att den totala avgiften du betalar oftast är högre än den förvaltningsavgift som själva fondroboten tar ut. Här kommer ett räkneexempel.
Exempel på vad en fondrobot kan kosta per år:
| Investerat belopp |
100 000 kr |
| Förvaltningsavgift |
0,5% |
| Total avgift |
0,8% |
| Årlig kostnad för fondroboten |
800 kr |
Avgiften är inte allt
Avgifterna kan som tidigare nämnt skilja sig åt mellan olika fondrobotar. Men hur mycket vikt behöver man egentligen lägga vid avgiften? Ja, det beror lite på. Skillnaderna mellan avgifterna är sällan extrema och i slutändan finns det saker som kan väga tyngre än en något lägre avgift.
Låt säga att du har två exakt likadana fondrobotar. De tar samma risker och sköter dina investeringar precis lika bra. Om den ena fondroboten tar ut lägre avgifter kommer du att tjäna mer pengar i slutändan och tvärtom. Då är det ganska uppenbart att du väljer roboten med lägst avgifter. Men nu är det sällan så att två robotar är exakt lika – saker som service, användarvänlighet, riskspridning, årlig avkastning och strategier kan skilja sig åt en hel del. Som kund behöver du därför alltid titta på helheten när du jämför sparrobotar.
Fondrobot vs indexfond – Vad är bäst?
En indexfond är en fond som noggrant följer utvalda aktier som ingår i det valda indexet. Om värdet på de aktier som utgör indexet ökar eller minskar, kommer värdet på indexfonden att göra detsamma. Idag råder det delade meningar kring vad som egentligen är bäst en fondrobot eller en indexfond.
I en äldre rapport från 2018 menar Pensionsmyndigheten att fondrobotarnas avgifter begränsar konsumentnyttan för långsiktiga sparare. För att det ska bli lönsamt bör förvaltningsavgiften inte vara över 0,4 procent. Indexfonden har en lägre avgift (0,28% i snitt för Sverigefonder och 0,35% i snitt för globalfonder enligt Finansinspektionens mätningar), men kräver samtidigt viss kunskap för att få till samma spridning som en fondrobot. Dessutom ger en global indexfond dig till färre bolag än en fondrobot.
En annan fördel med just fondrobotar som kan vara värd att ta hänsyn till är att fondroboten är en neutral och objektiv rådgivare. Det innebär att den inte har något att vinna på att förmedla finansiella produkter och att den inte påverkas av känslor.
Investeringar innebär alltid en risk
Vi vill påminna dig om att alla typer av investeringar medför en ekonomisk risk. Även om avkastningen varit hög historiskt är detta ingen garanti för att du kommer att få tillbaka ditt investerade kapital. Observera också att informationen på denna sida inte ska ses som rådgivning och ensamt utgöra ett underlag för ett investeringsbeslut. Artikeln innehåller sponsrade länkar som ger oss en provision när du går vidare till företaget och öppnar ett konto.
