Bästa eltandborsten - 3 modeller i test

Det finns många eltandborstar att välja mellan idag och även om deras huvuduppgift är att borta tänderna kan de övriga funktionerna skilja sig en hel del. Så hur väljer man rätt – och vilken modell är egentligen den bästa?

Vi har utsett tre eltandborstar till testvinnare i följande kategorier:

• Bäst i testet 2020
• Bästa premiumvalet
• Bästa budgetvalet

I vår utvärdering har vi utgått ifrån tidigare genomförda tester, tandläkarnas egna utlåtanden och kundernas betyg.

Lite längre ned i denna artikel hittar du detaljerad information om varje eltandborste i vår sammanställning. Om du vill lära dig mer om eltandborstens funktioner och fördelar rekommenderar vi att du läser igenom vår guide nedan.

Innan du köper eltandborste (Guide)

Det finns många anledningar till varför du bör byta ut din gamla tandborste mot en eldriven modell. Eltandborstar kan hålla dina tänder extra rena och därmed minska risken för tand- och tandköttssjukdomar.

Om du aldrig tidigare använt en eltandborste kanske du inte vet hur den fungerar eller vilka fördelar den kan ha för din munhälsa. Nedan ger vi dig all information du behöver innan du köper din nya tandborste.

Så fungerar en eltandborste

En eltandborste består av ett utbytbart borsthuvud och ett handtag innehållande ett uppladdningsbart batteri. Tandborsten laddas upp genom att kopplas in i ett eluttag, antingen via dess kropp eller dess fot.

För att sätta på och stänga av tandborsten trycker du på en knapp som du vanligtvis hittar på framsidan av handtaget. Vissa modeller har även en display som bland annat visar hur länge du har borstat.

Borsthuvudena på tandborsten kan se olika ut beroende på modell och det kan även finnas olika borstningslägen som passar vid olika tillfällen.

Borsthuvuden och borstningslägen

Borsthuvuden kan komma i olika former och med varierande funktioner. Det finns till exempel tandborsthuvuden som är oscillerande, vilket innebär att de borstar från sida till sida istället för att rotera. Vissa borstar är pulserande medan andra rör sig in och ut mellan tänderna.

Vissa eltandborstar har enbart ett borstningsläge, andra har ett flertal olika lägen som passar vid olika tillfällen. Några vanliga lägen är:

• Skonsam borstning, ett program för dig som till exempel har känsligt tandkött.
• Vitare tänder, ett läge med fokus på att polera tändernas yta.
• Tandköttsvård, som främst är ämnat för tandköttet.
• Djuprengöring, ett omfattande program som lämnar hela munnen ren.
• Borttagning av plack, ett läge som ser till att ta bort plack, en beläggning som bildas på tänderna av bakterier och som i värsta fall kan leda till tandköttsproblem och tandsten.

Timer och sensor

Eltandborstar som har en inbyggd timer påminner dig när du har borstat tillräckligt. En del modeller meddelar när du har borstat totalt i två minuter medan andra ger dig en notis var 30:e sekund när det är dags att byta område i munnen.

Det kan också finnas en sensor som aktiveras när du borstar för hårt, både på tänderna och på tandköttet. Eftersom hård borstning kan vara skadligt för tänderna kan denna funktion vara något att prioritera.

Tillhörande app

Många av dagens eltandborstar kommer med en tillhörande app där du enkelt kan följa dina tidigare borstningar och få feedback på hur du kan förbättra din munhygien och dina vanor.

Appen kan dessutom bidra med extra motivation för den som vanligtvis är dålig på att borsta tänderna.

Hur borstar man tänderna med en eltandborste?

Tandborstning med eltandborste skiljer sig inte mycket från vanlig tandborstning. Du bör borsta tänderna två gånger om dagen – morgon och kväll – i minst en minut på vardera käke.

1. Börja i överkäken längst bak på utsidan av tänderna.
2. Borsta sedan insidan av tänderna och sedan tuggdelen.
3. Stanna gärna kvar någon extra sekund på varje tand och vinkla tandborsten in emellan tänderna.
4. Undvik att skölja munnen med vatten efteråt. Ta istället lite vatten på tandborsten som du suger upp och sköljer bort.

Tänk på att inte borsta för hårt, särskilt inte på tandköttet. Om du borstar för hårt kan du få problem med tillbakadraget tandkött, vilket gör tänderna mycket känsligare. Detta kan leda till ilningar och i värsta fall tandlossning.

Se gärna hur Folktandvården rekommenderar att du borstar dina tänder.

Är en eltandborste bättre än en vanlig tandborste?

Tandläkarna själva rekommenderar en eltandborste före en vanlig tandborste, dels för att den är skonsammare, men även för att den tar bort bakteriebeläggningar och plack mycket bättre.

En eltandborste kommer åt mycket bättre runt tänderna och dagens eltandborstar har många smarta funktioner som kan underlätta tandborstningen ytterligare.

Om du borstar med en vanlig tandborste är det viktigt att du inte borstar för hårt eftersom detta kan göra mer skada än nytta. Välj då en lite mjukare tandborste med ett mindre tandborsthuvud för att komma åt långt bak i munnen samt runt tänderna.

Oavsett om du använder en vanlig tandborste eller en eltandborste är det viktigt att du byter ut tandborsten eller tandborsthuvudet var tredje månad. Detta eftersom tandborsthuvudets strån måste vara raka för att komma åt överallt i munnen. När stråna börjar bli slitna kommer de inte att borsta lika rent.

5 tips för god munhygien

Det är viktigt att hålla en god munhälsa. Tandbesvär är inte enbart smärtsamma – de kan även vara mycket kostsamma för dig som inte har gratis tandvård. Nedan ger vi dig fem tips för att hålla en god munhygien.

1. Borsta tänderna två gånger per dag

Du bör borsta dina tänder minst två gånger per dag, morgon och kväll. Du bör dock inte borsta fler än tre gånger per dag eftersom detta istället kan slita på tänderna. Använd gärna en eltandborste för extra effektiv rengöring.

Efter borstningen bör du vänta minst en timme innan du äter något så att  saliven och fluoret hinner neutralisera i munnen.

2. Använd rätt tandkräm

När det gäller din tandkräm bör du se till att den innehåller minst 1450 ppm flour, vilket motsvarar 0,145 procent eller 0,32 procent Natriumflourid (NaF). Eftersom flour är en gas måste det bindas med exempelvis Natrium, vilket bildar ämnet Natriumflourid som är den vanligaste flourföreningen.

Många tandvårdsprodukter har en NaF-halt på 0,2 procent (900 ppm), vilket är mycket lägre än vad som rekommenderas av tandläkare. Undersök detta när det är dags att köpa en ny tandkräm.

Är det skadligt med ett högt flourintag? Det finns många kemiska ämnen som inte är bra i för stora mängder och detsamma gäller flour. För att flour ska vara giftigt krävs det dock att stora mängder av ämnet sväljs ner, vilket varken tandkräm eller munskölj är avsedda för. Det är med andra ord ingen fara, men du bör hålla ett extra höga på barnen.

Tänk även på att tandkräm består av 50 procent slipmedel för att effektivt avlägsna smuts. Tandkrämer som marknadsförs som ”whitening” innehåller mycket mer slipmedel som dels kan tunna ut emaljen och göra att tänderna faktiskt ser mörkare ut.

3. Tandtråd

En viktig del när det gäller god munhygien är att använda tandtråd regelbundet. Tandtråden hjälper dig att få bort matrester och bakterier som fastnat mellan tänderna och som tandborsten inte kommer åt.

Om det fastnar bakterier mellan tänderna som får ligga kvar kan detta leda till tandsten och andra munsjukdomar. Har du otur kan bakterierna till slut skapa en inflammation som leder till blödande tandkött.

Tandläkare rekommenderar att du använder tandtråd innan du borstar tänderna, dels för att få bort bakterierna, men även så att flouret i tandkrämen kan ta sig in mellan tänderna och ligga kvar där.

4. Munskölj

För de allra flesta räcker det med regelbunden tandborstning och tandtråd för att hålla en god munhygien. I vissa fall – till exempel om din tandläkare anser att du har en förhöjd risk för karies – kan det dock vara bra att använda munskölj då och då.

I valet av munskölj bör du alltid följa tandläkarens rekommendationer. Många alternativ är nämligen fyllda med ämnen som gör mer skada än nytta, framför allt vid långvarig användning. Dessutom kan en munskölj med lägre flourhalt än tandkrämen faktiskt skölja bort flouret och ge ett sämre skydd.

Tänk även på att munskölj inte behöver användas lika ofta som tandtråd. Vanligtvis räcker det med några gånger i veckan.

5. Sluta småät

Varje gång du äter något startar en syraattack på tänderna, vilket leder till en nedbrytning av tandsubstansen som fortsätter drygt 30 minuter efter att du ätit klart. Därefter påbörjar tänderna en återhämtningsprocess som hjälper dem att stå emot framtida syraattacker.

Om du hela tiden småäter kommer tänderna ha svårt att återhämta sig mellan varje attack, vilket kan leda till karies. Försök att äta tre huvudmål per dag och två – tre mellanmål däremellan.

TIPS! Tugga tuggummi med xylitol eller karbamid efter dina måltider. På så sätt kan du avlägsna bakterier samtidigt som den ökade salivproduktionen hjälper till att göra rent i munnen.

6. Undvik sötsaker på veckorna

Vårt sista tips har såklart att göra med sötsaker som kan orsaka rejäla tandproblem om man inte är försiktig. Självklart ska du unna dig under helgen, men försök att undvika sötsaker under veckorna.

Det är dessutom bättre att äta alla sötsaker – till exempel godis – på en gång istället för att äta lite då och då.